Friskt kopplat - hälften brunnet

När våren äntligen gläntade på dörren kom sportbilssuget som ett brev på posten. Sedan förra min förra collectionartikel hade jag säkrat ett entusiastbilsgarage i Täby och därmed kunde jag hämta min 911 ur vintersömnen i ett stall på Mörkö.
För att kunna köra hem bilen lagligt behövdes en besiktning eftersom Porschen stod i ide när besiktningsperioden inföll mellan november och mars.
Besiktning bokades på nätet och jag tog med bilbatteriet som stått på underhållsladdning under vintern och satte fart mot Mörkö. Att jag samtidigt var i full fart med att byta bostad försökte jag ignorera. Att hämta bilen från Mörkö borde inte vara ett så stort avbräck i flyttplanerna.
Jag lämnade flickvän mitt i flyttstöket. Av hennes blick att döma var det bäst att hämtningen av Porschen genomfördes utan onödigt söl.
På köpet uppdagades ett missförstånd mellan mig och den kompis som gav mig skjuts.
- Är vi tillbaka i stan om en timme? Mer tid än så har jag inte.
Utflykten, som beräknats till två timmar, var plötsligt ett tidspressat helvete. När vi anlände till Mörkö slet jag fram batteriet, bänglade ner det i sitt utrymme under fronthuven och kopplade in batterikablarna. Svart till minus, röd till plus.
Det blev liv i luckan, men inte på det sätt jag tänkt. Larmet tjöt oavbrutet som en ilsken flygsiren och det spreds en bränd lukt i stallet.
Det tog någon sekund innan jag insåg den pågående katastrofen. Kortslutning. Jag slet av batterikabeln från batteriet och företog mig en grundligare undersökning av kablarna. Hmmm, ska den röda pluskabeln verkligen vara kopplad till karossen?
En föregående ägare har installerat en säkerhetsbrytare i Porschen, men den kriminellt klantige montören hade dragit en svart kabel till pluspolen och en röd till minuspolen.
Med gråten i halsen vände jag på batteriet, satte mig i bilen och svalde hårt. Hade bilen klarat sig?

Den verkade ok när

jag vred om startnyckeln: varningslamporna var släckta, resterande lampor lyste. Startmotorn drog ivrigt runt boxersexans vevaxel, men sedan hände inget mer. Inte ens en hostning från motorn. Efter ett tag luktade det soppa i avgasröret, bensintillförseln var ok.
Det verkade som tändsystemet slängt in handduken. Min tillförlitlige mekaniker, Perry på Perrys Motor, svarade på telefon och höll med mig.
- Det låter som transistorerna i tändförstärkarboxen har bränts. Det märker du om du vrider om tändningen och lyssnar i motorrummet. Boxen har ett högfrekvent ljud, ungefär som från en gammal tv.
Jag vred om tändningen och lyssnade ivrigt. Inget tv-ljud. Hurra, felkällan identifierad. Det borde inte vara så svårt att byta.
- Det är svårt att få tag på en ny sådan, enligt Porsches senaste prislista kostar en ny box 22 730 kronor.
Jag bet mig själv i tungan. Tjugotre loppor. Boka av alla semesterplaner, sommaren får spenderas på vatten och bröd. Medan jag funderade på om jag skulle bryta ihop där och då eller vänta tills jag kom hem, kom Perry med några tröstande ord.
- Vi kan nog reparera boxen och då behöver det inte bli särskilt dyrt.
Sliten mellan en försiktigt spirande glädje och djupaste förtvivlan lämnade jag kvar Porschen i vintergaraget och åkte hem. Hade någon där och då gett mig ett skambud på bilen hade jag tagit det utan att tveka.

Några dagar senare

kom Perry förbi Mörkö och testade att montera en dokumenterat fungerande ersättningsbox. Motorn startade på första försöket och Perry körde hem bilen till sin verkstad för att göra kontrollera om kortslutningen hade fått fler följder.
- Det verkar som om elektroniken i värmesystemet har bränts. Ventilationen har hängt sig på full värme.
Jag trodde inte ens att värmen i bilen fungerade överhuvudtaget. Det har mest varit iskallt i bilen, oavsett vad värmereglaget visat. Inte när Perry körde hem bilen. Tydligen var det full spätta i värmesystemet och det enda sättet att få hem bilen utan värmeslag var att köra med alla rutor öppna. Porsche 911 sc - den portabla grillen…
Någon vecka senare hämtar jag ut bilen från Kolbäck. Kretskortet från värmesystemet är ännu inte åtgärdat, men Perry satte in ett tillfälligt ersättningskort och kunde därmed stänga av kupévärmen.
Med över tjugo grader utomhus är jag inte den som klagar. Särskilt inte som motorn spinner som en nöjd katt.

Alla tvivel som drabbat

mig under de senaste två veckorna rinner av mig som gårdagens vägdamm. Livet som Porscheägare, i alla fall emellanåt, kan inte bli mycket bättre än så här. *