Bild
Nästa artikel

Grillkolsbelägg och LP-skivor

Per Hammarsjö * Projekt Roadsport Mazda Miata

Per och hans Miata börjar bli varma i kläderna. Lite väl varma, emellanåt.

Bromsar är en väsentlig detalj i när man kör racing och bankörning. Något jag blev varse på Club Alfa Romeos banträff vid Mittsverigebanan utanför Härnösand. En bana som är en av de kortaste i landet men också en av dem som tar hårdast på bromsarna.

Efter några varv, då jag och bilen blivit varma i kläderna, var det dags för en inbromsning inför den skarpa kurvan efter den långa rakan. Bromsarna var helt borta och fort gick det. Ett försök att styra in i kurvan resulterade i ett präktigt släpp med bakvagnen och bilen var på väg ut i sandfållan. Sidledes. I 110 km/h.

En snabbt knyck i handbromsen fick bakvagnen att möta sanden först och en förmodad vältning var undanröjd. Däremot lyckades bakdäcket krängas av i det hårda mötet med sandlådan. Efter bogsering och undersökning av bilen var det bara däcket som hade tagit stryk. Ett besök på en OK-mack fick däcket på plats igen.

Jag och min sambo Astrid körde bilen från Stockholm till Härnösand och tillbaka igen.
På hemvägen började frambromsarna att låta något förfärligt. Väl framme vid mitt garage visade det sig att de främre beläggen lösts upp till grillkol och bromskivorna såg ut som gamla lp-skivor.

Med bara fem dagar kvar till racet på Anderstorp såg det mörkt ut. De Redstuff-belägg jag just bränt upp ville jag ogärna ersätta med likana. Nya bromskivor gick att få fram på dagen men var skulle jag hitta belägg som klarade min körning med så kort varsel? Samtalet gick till Per Stacke på Pean Sweden. Med en hårsmån gick det att få hem performance frictionbelägg från England.


Väl på Anderstorp monterades beläggen en halvtimme före första kvalkörningen. Inga konstigheter, bortsett från att jag var tvungen att använda halva kvaltiden till att köra in bromsarna.
Som om det inte var nog började bilen att vibrera som en gisten torktumlare. Hade däcken fått bromsplattor på släpet? Eller kunde avåkningen på Mittsverigebanan ligga bakom detta? Första kvalet fick ägnas helt åt bromsarna och atat känna lite på banan. Men körde jag fortare än 120 km/h vände sig ögonen ut och in av vibrationerna.

Tur i oturen så fanns det ett däcksupportteam från Avon på plats i depån. De tog sig tid att kränga av däcket mellan kvalpassen och vad vi hittade där kan förklara varför mängden sand i Mittsverige minskat den senaste tiden.
Uppskattningsvis fanns där ett kilo blöt sand. Alla blyvikter på en däckverkstad hade inte räckt för att balansera den fälgen.

Racet på Anderstorp gick för övrigt bra. Jag börjar nu lära mig bilen och tekniken bakom racing allt bättre. Är det någonstans man lär sig mycket om racing så är det under en racehelg.

Jag har sedan debuten på Kinnekulle haft målet att fightas med Niklas Falk i sin blåa Miata. Hela tiden har jag varit ca 2 sekunder efter per varv men på Anderstorp tog jag ett stort steg närmre och kunde njuta av lite riktiga fajter med Niklas och hans blåa. Däremot har jag en hel del att lära när det gäller koncentration. Efter fem varv dalar den kraftigt och misstagen uppenbarar sig i var och varannan kurva. När man dessutom har en blå Miata nosande i mina dubbla utblås så är där ett till stressmoment och man vet att snart har man klantat sig och han är förbi.

Allt tar sin tid och man blir knappast en Hamilton på fyra race. Men till nästa år kan jag lova dig att både jag och bilen gått ner i vikt. Bilen ska dessutom få sig en uppgradering lite här och där. Frågan är vad den ska bestå av. Och hur det ska gå till.

Kommentarer

#1
Ryryn
2013-11-18 16:55

That's more than sesbenli! That's a great post!

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.