Bild
Nästa artikel

Den stod där på ett torg

CALLE CARLQUIST AUTOMOBIL 1.11

"Jag prisade min ingivelse men förbannade min obeslutsamhet. Jag tvingades nesligen ut på nätet för att söka ..."

En fördel med att arbeta på en tidning som ingår i ett förlag är att man kan snoka i vad andra publikationer har för sig.

Sålunda strök jag förbi vår utmärkte layoutansvarige Lennarts skrivbord och fick på det samma se en trave riktigt gamla diabilder. Om du inte vet vad diabilder är får du be någon annan förklara för det har jag inte tid med.

Diabilderna skulle in i tidskriften Riksettan (läs den!) och var omsorgsfullt ramade så som man var omsorgsfull med bilder, både att ta och att förvara, på den tiden inte digitalkameran och internet hade förstört varje enskild bilds prylvärde.

I ett obevakat ögonblick norpade jag på måfå en av bilderna och sträckte upp den mot lysröret. Efter en halv sekund sade jag till Lennart, utan att han ens frågat:
– Det är en Salmson.
– Vilken då? sade han förstrött och fortsatte att hasa runt bild och text i sitt InDesign-dokument.
– Bilen till vänster här, den halva svarta, sa jag och höll diabilden i ljuset framför hans skärm.
– Du är inte klok.

Då hörde jag hur dumt det lät. Salmson? Det byggdes åren 1953–57 kanske 220 exemplar av den här modellen jag kom att tänka på när jag tittade i lysröret. Nu skulle alltså pappan till bildutlånare Anders Tengner, Olle Tengner, om vars bilder du kan läsa i en kommande Riksettan, på sin europeiska resa med slutmål Portugal i en Volkswagen, tillsammans med kompisen i Saab, ha fått med en halv Salmson på sitt snapshot från torget i en sydfransk stad sommaren 1958?


Inte troligt. Han fick visserligen med en svart Chevrolet 1951 där i bakgrunden, den som står bredvid en tvålgrön De Soto 1947 med kromad mustaschgrill, samt en annan ädling som frontar kameran längst till höger: en Hotchkiss Anjou, fransk barockbil. Tre uddavagnar så det visslar om dem på ett sydfranskt torg sommaren 1958, varför inte en fjärde? Lastbilen som brakar ut i korsningen till vänster har jag – ännu – inte kläm på, gissningvis en Renault Toutaflotte eller vad de kunde heta, men som sagt; någon halv Salmson kunde det inte vara fråga om. Skärp dig.

Jag provade andra tänkbarheter. Simca Plein Ciel? De hade sådana hjul ibland, den där typiskt franska ekerfälgen med stor navkapselliknande mitt, men Plein Ciel hade inte den karossformen.

Så kom jag att tänka på Cisitalia 202, den undersköna, svepande italienska gt-vagnen som är så snygg att den som en av ytterst få bilar får stå på New York Museum of Modern Art. Den byggdes 1947–52 i kanske 175 exemplar, hade Olle Tengner fått med en halv sådan på bild vore det en ännu större sensation. Jag kom också att tänka på en Nash som hade liknande hjul, men … nja.

Jag prisade min ingivelse men förbannade min obeslutsamhet. Jag tvingades nesligen ut på nätet för att söka definitivt svar, bokhyllan bakom min rygg var för dagen tom på Salmsonlitteratur. Kanske hade någon likaledes snokande kollega norpat alla verk?

Google alltså. Salmson, Salmson – där: »Conception et fabrication de systèmes de pompage«. Hmm, stort franskt företag som fortfarande tillverkar pumpanordningar, bildat 1890 av Émile Salmson tillsammans med svenske ingenjören Georg Unné. Sedan flygplan och, från 1920, bilar med inte så lite klass.

Timmarna gick och jag mosade runt på sajt efter sajt i jakten på Salmsons hemlighet, om det nu var en torg-Salmson, detta? Jag synade hela bilden, den sturska, rödfälgade Saaben med sitt stolta M-märke mitt i grillen och E-registreringen från Östergötland. Kanske hade man också skaffat Motormännens tjocka kartbok, fått deras omfattande restips inför det stora äventyret, resan i Europa? Folkan, med gotländskt I på skylten, inte heller dum. Den snygga dubbelfattade och lååånga kromantennen, fick de in något i radion? Två små pliror innanför stötfångarhornen – var det extra signalhorn?

Natten fortlöpte i skärmens sken när, där! Under rubriken Les Inconnues du Jour (ung. »Okända när det begav sig«), på sidan club.dictissimo.fr, hittade jag verkligen en Salmson som helt överensstämde med bilen på torget: Salmson 2300 S med kaross av Chapron, alltså samme Henri Chapron som bland annat gjorde coupé och cabriolet av Citroën DS. Dörrhandtaget, tanklocksluckans placering, den lilla pricken under bakre sidorutorna (vad gjorde den där?) – allting stämde och jag kunde stapla ännu ett bildetektivistiskt Morden i Midsomer till högen av uppklarade fall. Återstod bara Toutaflotten.

PS. Rubriken anspelar förstås på Boris Vians krigskritiska samtidsdikt Le Déserteur, översatt till »Jag står här på ett torg« på svenska, av Lars Forsell. DS.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.