Bild
Nästa artikel

Jolly Good Show

Nyheter

Dikt och verklighet, lek och allvar. Dags för Goodwood Revival Meeting - en av världens häftigaste bilträffar.

I går var vi på bilmuseum, ett av världens mest kända i Beaulieu i södra England. Fantastiskt fint ordnat med seriöst uppbyggda miljöer, informerande filmer, intressanta bilar från förra seklets alla perioder. Men ändå - så stillastående, så perma nent, så dött. Det är omöjligt att föreställa sig att den där Audi Quattron verkligen har dammat fram längs specialsträckorna i Akropolisrallyt eller att den plattfiskformade skapelsen Bluebird från 1964 på riktigt har varit uppe i 648,783 km/h med Donald Campbell vid spakarna. De och alla andra fordon står tysta och som fastgjutna i betonggolvet. I går - i dag - i morgon. Och 30 förbannade pund kostade det att spankulera omkring där ett par timmar.

I dag är vi

på Goodwood-banan några mil österut och trots att vi, och alla andra som är här, är här för att titta på bilar är detta den totala motsatsen till ett bilmuseum. Det luktar, det låter, det ryker.
Att stå vid chikanen strax efter Woodcote Corner och inte bara höra och se utan även känna i marken hur ett koppel grand prix-bilar från 1930-, 40- och 50-talen vrålar förbi är något alla borde uppleva. Att varje bil kan vara värd 10-20 miljoner kronor verkar det inte vara någon förare som tänker på när de med öppna spjäll brakar ner för rakan, bromsar så sent som möjligt och ger sig in Madgwick Corner tre-fyra stycken i bredd. Ibland smäller det också.

Goodwood Revival meeting är bara inne på sitt åttonde år men har redan blivit något av en institution. I år kom 110 000 besökare under de tre dagar evenemanget pågick och alla hade köpt sina biljetter i förväg. Utsålt var ordet.


Den 3,8 kilometer

långa Goodwood-banan anlades 1948 runt ett militärflygfält, uppfört under andra världskriget. Här kördes sedan många stora tävlingar, bland annat åtskilliga Formel 1-lopp, fram till 1966 då den snabba banan bedömdes som för osäker. Under ytterligare några år tjänade Goodwood som testbana och för mindre klubbtävlingar men i de omkringliggande byarna klagades det allt mer på buller och avgaser och i slutet av 1970-talet avstannade motor­sportverksamheten i princip helt.

Efter år av förfall beslutade den motor­sportintresserade arvingen till Goodwood, Lord March, att banan skulle renoveras. Men inte till modern standard, allt skulle istället se ut som under banans glansdagar på 1940- och 50-talen. Läktare, depåbyggnader, kommentatortorn… The lot!
  År 1998 stod banan klar och sedan dess anordnas - bland många andra evenemang - Goodwood Revival varje år i september. Under tre dagar avgörs 16 tävlingar i åtta olika klasser, dessutom körs ett antal tränings- och kvalificeringsheat. Inga bilar eller motorcyklar tillverkade efter 1966 får vara med och tävla men reglerna är mer rigorösa än så. Inga fordon nyare än 1966 släpps in på området över huvudtaget. Inga fula husbilar, moderna servicebussar eller fyrhjulingar således.

Förare, mekaniker samt all annan personal måste vara klädd i tidsenlig klädsel, sådan som gällde i efterkrigstidens England. Dessutom uppmuntras åskådarna att följa denna dress code - och den övervägande delen gör det.
Det är jag och pappa som åkt hit. Han ser ut som han brukar men jag har fått kitta upp mig i äppelknyckarbyxor, röda knästrumpor samt kavaj och keps i tweed. I vanliga fall brukar det vara enkelt att hålla koll på farsan i folksamlingar men här försvinner han fullständigt i tweedmassan.

 Arrangörernas sinne för

detaljer är helt fantastiskt. Inget - varken stort eller smått - har lämnats åt slumpen. Biljetterna är tryckta på kristidspapper, här finns en frisör som fixar 40-talskalufsen, polisen är klädda i tidstypiska uniformer och åker Wolseley 6/80 och så vidare, och så vidare.
Eftersom banan går runt ett flygfält tar det lång tid att ta sig till fots till de olika kurvorna . Därför går hela tiden veterantraktorer med släp runt banan, det är bara att hoppa på. De som är vip-inbjudna får åka taxi, välj mellan Hillman Minx, Armstrong-Siddeley, Bentley och många fler.

Nödvändiga moderniteter finns men de har maskerats, bankomaterna hittar man till exempel gömda i klassiskt röda telefonhytter. För att ytterligare höja stämningen har man anlitat professionella statister som dyker upp lite överallt på området och ställer till upptåg. Det är som att befinna sig mitt i en filminspelning, en film med en rad olika parallellhandlingar. För även om många är här för racingen, finns det oändligt mycket mer att titta, lyssna och smaka på.

Samtidigt är det

ingen tvekan om att detta är business och för en svensk är det lätt att känna sig fattig med den höga pundkurs som gäller nu. Bara inträdet för tre dagar går lös på drygt 1 200 kronor, vill man ha plats på en läktare får man lägga till minst lika mycket till. Mat och dryck är inte precis billigt och det gäller att boka sitt boende i tid. Vi blev erbjudna ett loppigt rum på ett bed & breakfast för 175 pund (ca 2 500 kronor) natten!
Kända förare som Stirling Moss, Derek Bell och John Whitmore ställer inte bara upp för att det är skoj, det är en del pengar involverade också. Och en bil som rattats av en känd förare vid Goodwood Revival stiger automatiskt i värde bland samlare, särskilt om den vunnit.

Ett stort marknadsområde i anslutning till banan utgör också ett allvarligt hot mot plånboken. Här kan du köpa in en inbunden årgång av The Motor 1938, beställa din skräddarsydda outfit till nästa års Revival eller slå till på en Jaguar ss-kopia i full skala.
Ett nöje som är alldeles gratis är att inventera den enorma besöksparkeringen. Alla bilar från 1966 eller tidigare får ställa sig närmast ingången och även den mest garvade bilornitolog gör åtskilliga förstagångsobservationer. Parkeringen för »vanliga« bilar är inte dum den heller - här blandas moderna Ferraris och Lamborghinis med vedbodtrimmade hundkojor och en och annan Rolls.
Så mycket bilar och så lite tid. Tre dagar räcker inte, bara att komma hit nästa år igen. *

Taggar: Nyheter

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.