Bild
Nästa artikel

Blodröda vener

del 4: Karriären i siffror

"Ronnie Peterson borde ha blivit Formel 1-världsmästare."

"Få lyckas dock gå till historien genom att förverkliga sina drömmar.


Ronnnie Peterson tillhör den skaran. Han körde 123 Grand Prix, ledde 706 varv, vilket motsvarar drygt 330 mil, vann tio och tog 14 pole position samt stod i främsta startledet vid 25 tillfällen."


"Det var hans år 1973. Han vann sitt första Grand Prix i Frankrike. Han vann nio pole positions som träningssnabbaste förare, tog ytterligare tre GP-segrar, ledde i elva av femton VM-lopp. Ronnie ledde då i 393 varv. Snabbaste varv sattes endast vid två tillfällen, men det vinner man ju inte VM på. Siffror och resultat talar för sig själv om man jämför 1973 års fakta."


"Världsmästaren 1973 hette Jackie Stewart. Han ledde 214 varv, låg främst i sex lopp av 15 och tog tre pole positions. Tar man hela årets träningsresultat och dividerar siffrorna med antalet lopp, så startade Stewart i snitt från femteplats (5,13) medan Ronnie i snitt startade från andra plats med faktor 1,93.


Vad var det som gick snett för den segersugne svensken som egentligen behärskade VM-racingen 1973?"


"1974 blev också ett framgångsrikt år för Ronnie, men nu mötte han Emerson hos McLaren som hade en förträfflig bil, svår att slå. Trots tre Grand Prix-segrar blev Ronnie bara femma i VM.


Därmed hade karriären dalat och Ronnie hade svårt att acceptera sitt nederlag. Han visste med sig att han kunde slå vem som helst och att han hade tillräcklig talang för att ro hem ett världsmästerskap. Men efter att framgångarna inte räckt till, började motgångarna komma slag i slag. Lotusbilen var inte konkurrenskraftig 1975."



"Ronnie lämnade stallet och gick tillbaka till March. 1976 vann han ett lopp, på Monza, innan han bytte till Tyrrell för att köra sexhjulingen 1977. Inte heller det draget lyckades och nu var goda råd dyra. Svensken såg hur Mario Andretti hade skapat sig goda förutsättningar i en nyutvecklad  bil inför 1978. Med flera feta sponsorer på fickan gick örebroaren med mössan i hand till Colin Chapman och bad att få komma tillbaka. Colin accepterade trots att Mario Andretti var emot överenskommelsen. Ronnie Peterson tvingades skriva på ett kontrakt som förbjöd honom att köra förbi amerikanen. Ronnie visade att formen höll måttet nu. "Jag kunde köra i åttor kring Mario", sade han till mej i Anderstorp som gick i juni 1978, "men överenskommelsen är ju att jag bara får bli tvåa…"


- Kenneth Olausson

Taggar: Slask

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.