Bild
Nästa artikel

PROV: Seat Ibiza Cupra

Lätt desperat

Det räcker inte med gott om pulver som i Seat Ibiza FR/Cupra för att en blandning ska bli lyckad.

Seat har sannerligen varit diskreta på den svenska marknaden. För fyra år sedan bildade man tillsammans med Audi och Lamborghini Audi Brand Group, men Seat har haft svårt att hitta en egen profil som skulle sticka ut från koncernbröderna. Först nu, med nya Leon, har man tagit ett varsamt kliv ur konformiteten.
Ibiza har funnits i fem år och det är dags för en ansiktslyftning. Man har dock inte mycket nytt att komma med och det ligger en air av lätt desperation över presskonferensen. Presentationen är en orgie i floskler och man hoppar skyndsamt över den vanligtvis obligatoriska frågestunden efteråt.

Vad har då hänt med bilen under kirurgingreppen? När det tre sidor tunna pressmaterialet gör sensation av att mittkonsol och luftutblås har fått silverfinish är det ingen tvekan om att man har haft svårt med inspirationen.
Ibiza, som baseras på bottenplattan för Volkswagen Polo, har förutom silverfinishen fått en inredning med bättre kvalitetskänsla, en ny front med större luftintag och dubbla strålkastare och nytt bakparti med annorlunda bakljus.
Det finns totalt elva olika motoralternativ. De mest intressanta är sportversionerna FR (Formula Racing) och Cupra (Cup Racing). Utrustade med den välkända och lätt bedagade 1,8-liters turboladdade Volkswagenfyran med fem ventiler per cylinder har FR-versionen 150 hk och Cupra hela 180 hk. Det är mycket effekt för en bil i Poloklassen.

Motorn har varit prisad för sin fina gångkultur och suttit i flertalet av Volkswagenkoncernens modeller. Men utvecklingen har gått framåt och nuförtiden känns motorn lite rå i gången och turboinstallationen har en markerad ketchupeffekt. Ibiza har något som Seat kallar "Agile Chassis Concept". Det innebär att modellen finns med fyra olika chassisättningar, beroende på motorversion. De har en stigande hårdhetsgrad och kallas Normal, Sport, FR och Cupra.
Cupra har (naturligtvis) den hårdaste sättningen på fjädrar/dämpare. Tyvärr är de alldeles för hårda. Vägarna på Mallorca är lika ojämna som våra svenska och hjulen har svårt att svälja bulorna utan att stötarna fortplantar sig genom fjädringen och får bilen ur balans. Ett utmärkt exempel på hur ingenjörerna har fått stå tillbaka för marknadsfolkets krav på ett "sportigt" och alldeles för hårt chassi.
På plussidan ligger bromsarna. Cupramodellen har 312 mm stora skivbromsar fram och testbilen är extrautrustad med fyrkolvsok. Bromsarna biter mycket bra och dessutom har pedalen en fast känsla som man uppskattar när det går fort.

Ibiza FR har 150 hk ur 1,8-litersmaskinen men fjädringen har en mjukare och betydligt mer harmonisk sättning. Det främjar bilkontrollen och det är lättare att köra fort på de spanska landsvägarna. Frambromsarna är mindre (288 mm) och pedalen svampigare i känslan, men chassisättning och motorkaraktär gör FR till ett bättre val.
Ibiza är bekväm och man sitter skönt i stolarna. Men det är inte speciellt kul att köra, underhållningsfaktorn på "Sport-Polon" är medelmåttig. Seat anser att huvudkonkurrenterna kommer från Frankrike, där vi hittar Renault Clio Sport och Peugeot 206 RC.
Renault Clio Sport är med sin varvvilliga motor och sina alerta vägegenskaper roligast i klassen.